Därför skriver jag böcker

Det blir lite glesare mellan blogginläggen för min del just nu. Orsaken är att jag börjat skriva på min nästa bok och det känns som att jag bara har ett visst antal ord jag kan producera på en dag. När de är slut ägnar jag mig åt annat, så jag sparar så mycket som möjligt till den nya boken. Jag har dubbla känslor inför bokprojektet eftersom jag vet hur mycket tid och energi det kräver och att det oavbrutet kommer närvara i mitt liv tills det slutliga manuset lämnas till förlaget någon gång efter sommaren. Jag lovar att jag kommer fundera på uppslag både på julafton, nyårsafton, påskafton, midsommarafton, min födelsedag och alla dagar däremellan... Den kreativa delen av hjärnan tar nämligen aldrig semester. Den blir snarare mer effektiv när den övriga delen av hjärnan inte distraherar med annat. Det är därför så många författare reser bort för att skriva, bort från distraktioner.

Samtidigt vet jag att jag kommer lära mig massor av nytt. Så är det nämligen med näringslära, när man börjar gräva i de vetenskapliga skattkistorna hittar man alltid nya rön och ibland helt nya områden. Det ska därför bli mycket spännande och stimulerande.

Jag har sedan 1995 medverkat i ett tjugotal böcker varav drygt tio varit mina helt egna. Vissa är ju kokböcker producerade med en kock och andra har varit mer som grupparbeten (som t ex Toppformsboken). Jag vet inte exakt hur många exemplar mina böcker sålt, men Fitnessförlaget har statistik sedan 2002, och de rapporterade häromdagen att cirka 830 000 ex av mina böcker nått svenska hem sedan dess.

Det borde betyda att jag sålt drygt en miljon böcker om hälsa och näringslära i landet, eftersom jag sålt ett par hundratusen ex innan 2002, vilket är en svindlande tanke. Dessutom har ett flertal av mina böcker översatts till norska, danska, finska, tyska och t o m isländska. Att folk läser böckerna är givetvis ett plus men ska jag vara helt ärlig är det inte det ekonomiska som driver mig i skrivandet av nya faktaböcker. Timpenningen är nämligen usel eftersom de böcker som tar längst tid att producera är de viktigaste och de säljer minst. Då är det betydligt bättre timpenning att föreläsa eller t o m skriva artiklar.

Förutom att böckerna är en del av min fortbildning är de också en del av min historik och identitet som näringsfysiolog. Det är väldigt intressant att plocka fram t ex "Effektiv näringslära" från 1997 och se hur mycket nytt forskningen lärt oss sedan dess, och hur mycket jag själv lärt mig. Inte för att de tidiga böckerna innehåller så många felaktigheter, utan snarare hur många fler nyanser inom näringsläran vi känner til idag, och hur mycket tydligare sambanden framträder. Fortfarande vet vi dock häpnadsväckande lite och jag tror att jag kommer skriva minst tjugo böcker till innan jag pensionerar mig. Näringslära är ju världens mest spännande vetenskap.